foljminbukplastik

Imorse när jag vaknade gick jag som en gammal ostkrok men kände ändå att det inte gjorde särskillt ont att försöka sträcka lite extra på mig. Men trots det, så satt jag bara fast i ostbågsläget iaf... Det var dags att dra ur dränaget idag. Jag hade innan operationen sett framför mig hur det skulle svida som eld där det satt och att jag knappt skulle stå ut innan jag fick ta bort det. Men som allt annat jag trott innan blev det inte alls som jag trott. Det är klart att det inte är superroligt att ha en blodig påse hängandes efter en som en svans, men den gjorde inte ont iaf. Min 5 åriga dotter har haft lite blandade känslor för den där påsen. Hon har varit rädd för den samtidigt som den varit superspännande. "mamma får jag bära den?" frågade hon i morse. Och vips förvanlades svansen till ett koppel. Man tackar. Åkte iaf till kliniken och tog ur rackartyget. Hade trott att det skulle kännas mer, som med allt annat....börjar tro att jag har dålig känsel eller så är jag typ lika tålig som Stålmannen. Det brände till men kändes inte så mycket mer. Men framförallt så fick jag ju för första gången se min nya mage!!! AAAAAAAHHHHHHH!!! Den var ju PERFEKT! Skitanygg. Jag nästan dog där på operationsbordet... Den var å platt så platt så jag inte kan fatta hur platt den var. Känns helt sjukt att det där är min mahe nu. Snacka om mirakel!! När jag väl kom hem och skulle fota den hade den svullnat betydligt men ser ändå ruggigt bra ut om jag får säga det själv. Se upp beach 2012 för då släpper jag lös den här snygga magen på riktigt!!