foljminbukplastik

Idag kom den ena baddräkten. Från phax. Den sitter som ett smäck överallt utom vid bysten där
Den är något stor, men jag tror det borde vara lugnt. Kan ju kanske vara min nya bröst Nojja som gör att jag ens tänker på det. Den är iaf jättesnygg med axelbandet också så då kan jag ju ha det.

Nu när snart 3 månader har gått kommer jag knappt ihåg hur jag såg ut innan. Jag är så himla nöjd! Om jag ska vara lite gnällig så skulle det i så fall vara på naveln. Just nu när ärren är röda ser den lite ut som ett kvinnligt könsorgan. Jag hade gärna sett att ärret hamnade lite mer "inne i" naveln är utanför som det är. Men det är bara små petitesser som inte alls förstör lyckan över min nya mage. Ärret är mindre rött och ser finare och finare ut!

När jag satt och läste som mest om allt som hade med bukplastik att göra blev jag så ledsen att det var så få som uppdaterade sina bloggar efter 3 månader. Nu förstår jag varför. När det är bra så tänker man inte längre på magen. Den är en del av en själv bara. Jag blev lite nojjig nu efter julen att jag skulle bli lite knubbig av allt ätande. Men det har jag såklart inte blivit. Men imorgon ska jag ta upp träningen igen efter njurinfektionen.

Vi har en resa till Thailand bokat till den 21 jan. Och eftersom jag inte får sola ärren har jag bestämt mig för att ha baddräkt hela resan. Jag har aldrig tidigare haft baddräkt, förutom när jag var liten. Jag har många gånger tänkt att det kanske skulle vara skönt att gömma magen i en baddräkt men har ändå kännt att det kanske skulle se värre ut? Nu har jag iaf varit på jakt efter baddräkter.

Problemet med dem är att jag vill ju inte ha en bara valig tråkig svart som trycker ner hängtuttarna till naveln. Helst nånting som håller upp dem lite grann. Och så vill jag inte att den ska gå så högt upp och inte täcka för mycket över axelpartiet. Det är hårfin skillnad mellan vulgär och snygg.

 Om jag vill att den ska vara lite mönstrad för att inte vara för tråkig så är risken att den gör att jag ser ut som ett riktigt "white trasch" eller en riktig "hoocker" Jaja, nu har jag iaf skickat efter dessa båda. Hoppas de sitter bra. Ska lägga ut bilder när de kommit också. Båda baddräkterna har avtagbara axelband så att man kan sola axlarna utan att förhoppningsvis få så mycket ränder.

Jag har ätit antibiotika i snart 10 dagar nu. Och därför har jag ju inte kunnat träna alls. Och så har jag dessutom svullat ner mig i godispåsen lite för ofta. Oopps! Börjar som smått oroa mig för plötslig viktuppgång. Tur att jag inte har så lätt att lägga på mig. Och ännu mer tur att jag kan börja träna snart!

Allt ser fortfarande jättefint ut och jag är säker på att ärret kommer bli jättefint när det får blekna lite till. Börjar nu bli mer och mer sugen på att göra nånting åt de hängande skinnpåsarna som ligger i mina bh kupor också. Det har varit min tanke från början men nu känner jag mig orolig för att jag blivit skadad och kommer bli en riktig operations staty. Kanske ska hacka lite på näsan, suga lite fett ur stjärt och lår, fylla i läpparna lite osv. Nä skämt åsidor, brösten var som sagt tänkfrån början.

Det var inte så konstigt att jag började känna lite smärta i magen på ett konstigt sätt. Jag hade nämligen en urinvägsinfektion som till slut blev en bäckenbotteninflammation. Så nu går jag på antibiotika och har inte alls ont i magen längre :p

Magen fortsätter att må bra och jag tycker att ärren börjar bli mindre synliga ute på kanterna. Det röda börjar försvinna där ute. Ska bli så spännande att sr hur det kommer se ut när ärret har bleknat!

Känslan i magen har ändrats på senaste tiden. Det kan ibland svida till i ärret och så har jag varit öm runt naveln. Min teori är att känselnerverna börjar hitta tillbaka till varandra igen. Men det konstiga med det hela är att jag om möjligt har ännu mindre känsel i huden under naveln.

Tidigare har jag när jag kliat mig där ändå känt tillfredsställelse och lindring av att klia. Nu kliar jag utan att känna att det händer nåt. Så det spelar ingen roll hur mycket jag försöker så får jag ändå stå ut med klådan. Ärret har börjat klia ganska mycket igen.

Samtidigt så tycker jag inte att detta är nånting jag behöver gnälla över egentligen. Jag Är så otroligt tacksam och glad över att allt har gått så smidigt och bra!

Tyvärr har vi drabbats av magsjuka i familjen så jag har blivit tvungen att hoppa över träningen hela veckan. Om man inte räknar torka spyor som träning...?

Jag lade ju till fettsugning av kärlekshandtagen och magen ca 2 veckor innan min op. På grund av en tjej som jag kom i kontakt med som ångrade att hon inte hade gjort det.

Jag är så himla glad att jag gjorde det! Inte för att jag var tjock och vill "snabb" banta. Utan för att resultatet av operationen blev mycket bättre utav det. De flesta som jag vet som inte har gjort det är lite besvikna på sina resultat. Inte kanske missnöjda eftersom att det är mycket bättre än innan, men inte 100% nöjda heller.

Jag hade aldrig gjort det i efterhand! Det skulle jag inte ha orkat tagit tag i. Boka tid, sövning, läkning osv...igen. För
Nånting som man kunde banta bort skulle det kännas som.

Den här tjejen som jag pratade med
Innan är supersmal men hon tycker inte att det känns som att sidorna hör ihop med magen. De är lixom mjuka och pluffsiga i jämförelse med magen, där hon är stenhård och knappt kan ta tag i skinnet ens för att det är så tajt.

Tänkte att alla ni som funderar på en op kanske kunde ha nytta av att höra detta.
:)

Nu har vi, magen och jag, sprungit 5 km, kört rodd maskin 2000m och gymmat i 30 lin. Aaahhh! Livet är härligt!

Kan inte fatta att när det gått 6 veckor efter operationen kändes det som att tiden bara sprungit förbi. "Va?!? Har det redan gått 6 veckor..."

Nu i övermorgon har det gått 2 månader och nu undrar jag. Har det inte gått längre tid?!! Har jag bara varit utan magen i 2 månader? Shit va snabbt man glömmer! Den kan gott ligga där den är och ruttna! Jag kommer då aldrig att sakna den! Så det så...!